Morgonstund har inte riktigt guld i mun

Jag är verkligen ingen morgonlöpare. Inte för att jag är morgontrött utan mest för att jag blir så hungrig. Oavsett om jag äter en rejäl frukost eller ej så håller jag nästan på att svimma av hunger. Idag snörade jag dock på mig asicsen vid sjusnåret och gav mig ut på min korta standardrunda, som är sju kilometer. På vägen hem, vid Kolbäcksbron, började det ljusna. Ganska fint...även om hungrigt.