Men jösses så stela ben jag hade! Jag brukar aldrig plågas av att springa i nedförsbackar men idag var Kolbäcksbron ingen lek. Det liksom gnisslade i musklerna. Och knäna. Och fotlederna. Men efter några kilometer kändes det bättre och jag hittade någon form flyt och löpsteg.
Men ja, jag ska ta det lugnt även om huvudet bara säger spring, spring!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar