Sista passet innan Stockholms marathon är sprunget, kläder och prylar är packade och födelsedagen (som infaller i morgon) är firad en dag för tidigt. I morgon bitti tar jag flyget till huvudstaden, hämtar nummerlapp och skrotar omkring.
Och ja, jag är skitnervös. Nervös för vilket tempo jag ska hålla. Nervös över vädret. Nervös över en vag känning i mitt ena knä, som dock går över när jag springer (ja, jag ska försöka gå till botten med vad det är...efter maran, även om det kanske låter galet att springa med en känning). Jag vill mest bara springa nu. Ge mig mitt lopp! Låt det gå bra! Och bra handlar om så mycket annat än tid - jag vill helt enkelt kunna springa som jag har planerat och tränat för sedan jag gick i mål för snart ett år sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar