Det börjar bli dags att utvärdera det gångna året!
Det stora målet var ju att springa ett marathon. Inte bara ta mig igenom - utan just springa. Tidsmålet förändrades lite hit och dit. Ett tag körde jag efter ett fyratimmarsprogram, sedan satte jag målet till 4.15 (för att klå min brors gamla resultat). Det övergripande målet infriades, då jag sprang Stockholms marathon, två dagar efter min 40-årsdag. Tidsmålet gick dock åt skogen då jag (liksom många andra) nästan höll på att frysa ihjäl och kom i mål på 4,25 (här finns en mer utförlig rapport om hur jävla mycket jag frös och hur jag helt struntade i tiden på slutet).
I höstas var jag anmäld till Umemaran och oerhört peppad på att fixa tidsmålet. Dessvärre så blev jag genomförkyld och var tvungen att ställa in i sista sekund. Oerhört frustrerande.
Ett annat mål var att förbättra min miltid. Först satte jag gränsen till 50 minuter, men när sässongen väl kom igång så justerade jag den till 49 minuter. Under året sprang jag bara ett milslopp, Umemilen, och uppladdningen blev den sämsta tänkbara. Maken var bortrest och jag sov bara någon timme natten innan. Under hela loppet kämpade jag mot spykänslan och sprang till slut i mål på 48,25 (här finns en mer utförlig rapport om hur plågamt det var). På träning har jag dock sprungit milen under 47 minuter.
Halvmarathondistansen hade jag som mål att fixa under 1,50. Detta gick inte riktigt som planerat. Jag sprang bara ett lopp, Tavelsjö halvmarathon, som i kontrast till Stockholms marathon genomfördes i gassande solsken och tryckande värme. Ärligt talat så är jag glad att jag ens tog mig i mål (vilket jag gjorde på 1,55). Detta lopp innehöll minnesvärda passager som att jag lade mig raklång i lingonriset, bredvid vägen, för att inte svimma (alltså under själva loppet...inte när jag kommit i mål). Och att jag duschade med kläderna på i vattenspridare som snälla stugägare hade ställt ut längs vägen. Detta är för övrigt det mest ojämna lopp jag någonsin har sprungit (vilket jag skriver mer om här). Själva tidsmålet har jag dock fixat, en helt vanlig sommardag, från Strömbäck och hem.
Det sista målet var att springa längre än ett marathon - men det har helt enkelt inte blivit av.
Så...jag skulle ju kunna vara missbelåten över att endast ett av fyra mål är uppfyllt, men det är jag inte. Jag har nämligen insett att det är ganska klurigt att fixa specifika tidsmål på tävlingar om man bara springer några stycken. Det är så mycket som kan gå fel en enskild dag. Tiderna finns i kroppen - och på träning - men jag behöver slipa på att just springa lopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar