Nä, bloggen är inte död. Inte heller har jag slutat av springa. Snarast tvärtom, jag springer regelbundet mina tre-fyra pass i veckan. Jag matar mina mil, jag håller koll på mitt upplägg - och jag är definitivt snabbare och starkare än för ett år sedan. Men det kanske är det som gör att det inte finns så mycket att säga? Jag har nästan samma upplägg varje vecka; två-tre kortare pass (typ 10-12 kilometer) i varierande fart och helst ett längre pass på helgen (typ 18-21 kilometer i den fart som passar dagsformen och vädret).
Men kanske blir det ändring nu. Det är inte så långt kvar till Stockholms marathon och jag antar att det är dags att köra någon slags final på vinterns distansträning. Springa de där riktigt långa passen (i mitt fall längre än halvmarathon, som jag springer hyfsat ofta). Köra lite fart. Trimma formen (och hoppas att kroppen är tillräckligt stark för att fixa det).
Jag funderar även på att springa en tävling i början av maj, för att testa formen i skarpt läge (ja, en nummerlapp har skrämmande stor effekt på prestationen, men det väntar jag med att bestämma till sista minuten. För jag har inte den minsta lust att överanstränga mig just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar