Så här års i Umeå lämnar vädret mycket att önska. Inte för att jag
bryr mig så mycket om att det duggregnar eller bara är någon plusgrad,
alternativt snöar och är någon minusgrad, när jag ska springa. Men
mörkret, det förbannade mörkret! Gårdagens runda blev ett varv runt
Nydala, plus transport dit och hem. De första kilometrarna var hemska
och fredagens besök på gymet gjorde sig brutalt påmint...i vaderna. Jag
som nästan aldrig får träningsvärk just där! Men efter ett tag kom jag
in i lunken och kroppen började mjukna upp en aning. Mörkret var dock
lika brutalt dom vaderna. Bilden nedan är tagen mitt på dagen...inte
mycket ljus där inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar