När maken kom hem med flyget idag så stod jag i princip och väntade i hallen. Jag var så sjukt sugen på att bege mig ut i terrängen och officiellt inleda träningen inför Axa. Inte för att den är avhängig ett par skor, men ändå. Fram till nu har jag mest malt asfalt (och gillat det) men nu så måste jag börja springa mer varierat. Backar. Terräng. Spår och stigar.
Först blev det några kilometer transportlöpning, fram till denna skylt. Planen var att ta det väldigt lugnt och bara lufsa runt 3,5 slingan, som är rejält kuperad. Trots varningen om att kolla skyltarna ordentligt så lyckades jag först springa en liten extrasväng, på kanske en kilometer, och sedan missa var jag skulle kliva av spåret. Summa: drygt två varv. Men det gjorde absolut ingenting för det var länge sedan jag hade så kul! Backarna! Underlaget! Leran! Och trots att jag matade på ganska bra så kändes det inte jobbig. Jag hade både kraft och flås.
De tre kilometrarna hem gick också oväntat snabbt (ehhh, kanske för att jag kände mig nödgad att springa snabbare än en annan löpare...mycket moget).
Totalt blev det drygt 14 kilometer i 5.17 tempo (med diverse pauser för att kolla på kartor och snöra skor inkluderade).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar