onsdag 4 juli 2012

Plötsligt händer det: fart

För ögonblicket befinner jag mig hemma hos min mamma, i staden där jag bodde fram till att jag var 15 år. Och plötsligt händer det! Utan att jag tar i, snarast tvärt om, så springer jag åtta kilometer i 4,55 tempo. Eller, egentligen gick det betydligt snabbare än så för under rundan stannade jag både för att knyta skor, ta ett par bilder och för tre sega rödljus. Jag blev väldigt förvånad över tempot. Spontant gissade jag på 5,20 i snitt (inklusive stoppen). Kanske är formen bättre än jag har förstått? Eller så saknar jag helt känsla för vilken fart jag håller...





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar