Plötsligt händer det: asfalt och fart

Någonting ska man ju ägna sin långfredagskväll åt, så jag snörade på mig Asicsen och drog ut på en runda. Då det visade sig vara asfalt framme (hey, jag bor ju i Umeå - här är det fortfarande snödrivor!) så bestämde jag mig för att springa på. Inte på blodsmaksnivå men snabbare än vanligt. Tanken var att se vad jag kunde göra de första fem kilometrarna på. Efter en ganska lugn start drog jag på - och klockade 5 kilometer på 23 minuter. Sedan sprang jag ytterligare 5 kilometer i lite lugnare tempo. Totalt avverkades milen på ungefär 50 minuter.

Jag kan definitivt springa snabbare än så här, men det var en skön bekräftelse på att vinterns träning har gett resultat.

Men nu borde jag egentligen fokusera på lite längre pass istället för mina vanliga 10-12 kilometer.