Äntligen!

Till slut stod jag inte ut längre, med förkylningen och bristen på löpning. Så jag chansade, snörade på mig skorna och gav mig ut på en 7 kilometer lång (kort...) runda i sakta mak. Kroppen var seg som attan och hostan fanns kvar (även om inte så illa som under den senaste veckan ) - men jag tror faktiskt att det gick bra!

Jag är fullt medveten om att man ska lyssna på sin kropp och inte börja träna för tidigt när man har varit sjuk - men samtidigt vet jag också att min kropp ofta mår bra av att börja röra sig igen. Svår balansgång, men med lite fingertoppskänsla brukar det gå bra (det vill säga: att träna lugnt och att inte pressa).

Hur som helst: mentalt var det oerhört välgörande att komma ut på en runda. Förhoppningsvis blir det en liknande runda på onsdag och ett längre pass till helgen.